Ligger här och funderar över livet. Är det nu det börjar? Med en pirrande känsla i magen och en helt öppen värld känner jag mig liten, men ändå stor. Det är alltså nu jag får välja precis själv vad som kommer att ske eller vad jag kommer att göra nu framöver och det är ju helt fantastiskt.
Studenten har vart helt underbar och när jag nyss läst på Jennifers blogg om att älska och hata klassen: Jag kommer att sakna dem. Mitk3. Vilka människor, jag säger då det. Vi kommer att ses igen!
Sist med absolut inte minst så kommer jag att sakna Johanna som åker till London på tisdag. Men jag är oerhört glad för hennes skull! Det kommer att bli en resa för livet.
Ps! Kommer att skriva om hela studenten imorgon, som för övrigt är bland de roligast man gjort, ligger helt klart på topp tre! Ds!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar