Åh. Jag tycker inte om att vara nere, men saken är den att jag är det. Fan, jag vet inte varför. Dansen var åt helvette och jag vet inte alls vad det är som händer. Vart är glöden? VARFÖR KAN DET INTE VARA SOM FÖRUT? Jag kommer aldrig att glömma tiden när dans var något som du fick en massa energi utav eller hur alla var glada och vill vara med.
Och vart försvinner alla? Jag vill ha det som förr...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar